onsdag 25 mars 2009

Every Tale has its end....

Vår sociala och busiga Garion fick tillslut vila in fridfullt igår. Det var jätte ledsamt, men med veterinären tog vi beslutet att det var bäst så, inte minst för honom. Urinstenarna verkade var ett tillbaka kommande femnomen som inte gick att råda bot på. Nu har hade han fått 3 anfall på väldigt kort tid och det var ett stort stressmoment för den lilla stackaren varje gång.


Nu är jag inte religiös, men jag är övertygad om att Garion har det bättre där han är nu. Där finns det säkert stora fält och många möss att jaga tillsammas med andra sociala katter.


Vi fick fyra år tillsammans, han föddes på vår soffa och han fick fridfullt och spinnande somna in medans husse och matte kliade honom på hans favorit ställen.


Du kommer vara saknad Garion


2 kommentarer:

Sara sa...

Beklagar verkligen! Usch vad ledsamt. Jag förstår att ni kanske ändå var lite förberedda på det men oavsett måste det vara en sorg.
Har tvångsgosat mina tre bångstyriga lite extra idag...

Johan sa...

Det är jätte ledsamt. Han var katten som tydde sig till mig och det var jobbigt i går att komma hem utan honom...många saker påminner ju om honom här hemma.

Det som är positivt är att Tjejen har blivit en helt annan katt. Social och leksugen, börjar tro att hon inte alls tyckte om att dela sitt revir med en annan katt?